kyllis.blogg.se

- Pappa, Irina och Julia!

 

Vi tog med allihop till vår "secret beach" och där hängde vi i princip hela veckan. Varför ligga och trängas med massa andra tjås på en fullsmockad strand när vi har paradiset helt för oss själva på nästa :) 

Vi lyckades få ner allihop för berget - från Franka till morfar! 

 

En dag åkte vi till Phi Phi islands. Här är stranden Maya beach från "the Beach" filmen. Visserligen vacker, men på tok för mycket folk så man kunde ju inte njuta av den.

Hmm, får lite lust att klippa bort de två tjejerna som står i vägen för bilden. Nån som vet hur man gör...:)?

Det är alltså helt sjukt, men kineserna kan på allvar inte simma. Ser väldigt komiskt ut med en massa vuxna som plaskar runt på grunt vatten med simringar och flytvästar. 

 

På Kai Island var det inte lika mycket folk och stranden var fantastiskt vacker. 

 

Hedvig tyckte att det var så mysigt att ha Julia här och att det var såå tråkigt när det var dags för henne att lämna.

 

Det blev lite mycket fokus på tjejerna så när gästerna hade åkt tog Charlie och jag en egen 1-1 heldag på stranden med fokus på krabb- och eremitkräfterace, undervattenssniglar och mycket bad (UTAN att doppa huvudet såklart!). Charlie min lilla strandraggare - kommer alltid minnas den här dagen.

 

Babo - de här bilderna är till dig! 

 

Vilken härlig kontrast det var att resa från ett stökigt Thailand till en ren och städad storstad som Singapore.

 

Har aldrig sett så många malls på en och samma gång, det tog liksom aldrig slut... Och alla lyxbutiker var så enorma. Louis Vuitton - alla asiaters favoritmärke - hade sin flagship store på en alldeles egen ö...say no more. 

 

Gugge, som numera är Singaporebo, fick agera värd och tog oss med på alla möjliga coola ställen. Här var vi på "Ku de Ta" i Marina Bay Sands och utsikten var minst sagt otrolig.

I världens största shoppingstad var vi såklart tvungna att ta en shoppingrunda. Särskilt med tanke på att vi hade en egen "manny" med oss... :) 

 

Här i Singapore firade vi även Calles födelsedag och denna kväll slutade på kinesisk nattklubb som några vänner tog med oss till. Kan bara säga att våra svenska nattklubbar är rena saftkalasen jämfört med denna. Kineserna festar stenhårt och det var rena spritfesten med flaskor i Magnumstorlek på alla bord. Kineserna var absolut stupfulla och en efter en blev de utkastade. Tyvärr tyvärr har vi inte någon bild från nattklubben, hade så gärna velat visa er... haha.

 

 

Åh vad skönt det är att checka in på ett och samma ställe en längre tid! En jättefin villa med poolstaket för barnen och många sovrum för gäster fick vi. Skönt att VRBO och Home Away fungerar så bra! 

 

  

Så fort vi kom hit började Hedvig och Charlie i skola och förskola och de fullkomligt älskade det från första stund. Inskolning 20 min och sen satt de i varsitt klassrum och sken som små solar. Franka hänger med Friederike på förmiddagarna och vi har plötsligt väldigt mycket tid för oss själva vilket känns fantastiskt lyxigt. Alla nöjda :-)! 

 

Vi fick först trevligt besök av Malin och sen även av Gugge. Det blev härliga middagar, vin och mycket kortspel. Det sistnämnda känns lite provocerande eftersom det anses fult att spela kort i Thailand, tror till och med att det är förbjudet. 

Visst är Phuket och Thailand fullt av foppatofflor, svennebananer och fullproppade stränder. Man måste veta lite vad man ska göra och vart man ska åka för att få det göttigaste av Phuket. Vi har en "secret beach", som vi åker till nästan varenda dag, där vi och gästerna på ett jättefint hotell är de enda besökarna. Detta är alltså riktigt spännande - för att komma dit måste man gå igenom en liten skog för att sedan klättra igenom ett trasigt stängsel och ner för ett brant berg, vilket inte är helt lätt. Här finns en liten restaurang med ungefär 10-15 platser där en gammal thailändare "Tan" och hans familj jobbar och de lagar den bästa taimaten ni kan tänka er!

Vi kanske kan visa vägen till "the secret beach" en vacker dag - but then we'll have to kill you... 

Villa 41 har fått strömavbrott, kan ni göra en felsökning tack...

 

 

 

 

¨'SA WAT DEE KAAA!

 

Och så kom vi då till svenskparadiset Thailand (som numera även är ett ryssparadis...).

 

KRABI är mindre turisttätt och betydligt lugnare än Phuket. Det signifikanta för Krabi är bergen som reser sig upp ur havet som stora klumpar. 

 

Lille biologen fick utlopp för sitt fiskintresse och han kan ju namnen på ALLA fiskar tycker han. Bara det att boken han fick av mormor endast har fiskar från svenska sjöar och hav. Men det gör ingenting - "det är en thailändsk mört och en thailändsk gädda". Såklart att det är! 

 

Hotellet hade mycket uppskattade kvällsaktiviteter.

Fire show...

 

Elefant show... Den lilla bebiselefanten gjorde alla möjliga tricks som att rocka med rockring, stå på ett ben och sätta på hatten på folk i publiken. Showen avslutades med ridning för de små.

 

 

XIN CHAO!!

 

Först anlände vi till Ho Chi Minh City (Saigon) och det var en spännande men rätt stökig stad och förmodligen motorcyklarnas Mecka. Kändes inte som rätt plats att dra omkring på tre små barn samtidigt som man skulle ha full koll på handväskan för att den inte skulle bli snatchad av någon mopedist. 

 

Vi fick spendera ett dygn här utan rena kläder då vårt bagage kom bort i Kuala Lumpur och det var ju lite av en prövning... Som tur var var vi i goda händer hos snälla vänner som huserade och tog hand om oss - Addi och Pigge.

 

Efter två dagar i den stökiga storstaden var det dags att flyga över till ön Con Dao för lite hideaway...

Kan inte nog beskriva hur glada vi var över att möta upp bästa vännerna Harald och Bettan!! 

Och Hedvig och Charlie var helt överlyckliga över att få hänga med Eva och Vera. Jämngamla lekkamrater som pratar svenska har det varit brist på den senaste tiden...

 

Och det var mycket tårar, framför allt från Hedvig, när det var dags för familjen Wachtmeister att ge sig av... (Familjen W ser dock osedvanligt glada ut på bilden!) 

 

Vi fick nypa oss själva lite i armen för att vi hade det så drömlikt här. Villan vi fått låna var INTE tråkig!!

Även här kunde vi fortsätta med våra springturer på stranden - fast här fanns det inga andra svettiga löpare att trängas med 

 

Puss från den största linslusen!

HEY MATE!

Sydney - the maritime city 

 

Liksom i Miami och LA är även beachlivet i Sydney väldigt utmärkande. Sydneyborna är enormt sportiga och utnyttjar sina stränder till både löpning, surfing och andra beachsporter. Och de har ju ett gäng stränder att välja mellan. Här är vi på tidig (!!!) morgonspringtur. Frukost i Bondi beach efteråt. 

Barnen ville såklart träffa alla små "Aussie animals" (Taronga zoo)

  

Hade även några extremt regniga dagar...

 

Vi lämnar Sydney något frustrerade - känns som att det finns så mycket kvar att göra och att vi hade för få dagar....

Thanx Zoe and Joe for taking such good care of us during our stay in Sydney!!

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi tog ett litet propellerplan över till MILFORD SOUND - den mest kända fjorden i Fjordland och höjdpunkten på hela Nya Zeeland enligt många. 

 

Milford Sound var såklart häpnadsväckande vackert med höga berg som stupar rakt ner i havet och fullt med vattenfall längs med fjorden. Tror att fjordarna i Norge påminner mycket om Milford Sound för folk här undrar varför inte vi besöker dessa när vi har dem så nära, i stället för att åka till andra sidan jordklotet, haha. 

 

Sedan var det dags att lämna Queenstown och dra oss uppåt igen för att avsluta vår resa på Nya Zeeland. På vägen stannade vi till på östkusten, i Moreaki, där vi tittade på de runda stenarna "Moreaki Boulders". Dessa bildades för över 50 miljoner år sen och består av sten, fossil- och benfragment som formats på havets botten och kommit fram när klipporna på stranden eroderat. 

 

Vidare åkte vi upp till Oamaru som är en gammal viktoriansk stad, en av de första på Nya Zeeland, som numera är känd för sina pingvinkolonier. 

 

Här smyger vi och väntar på att pingvinerna ska komma fram. Efter ett tag gav vi upp, men Calle och den lille biologen åkte tillbaka efter middagen och minsann om inte de fick se några pingviner som tog sig en kvällspromenad på stranden!

I morgon bär det vidare av till Sydney, Australien. Skogsbränderna är släckta och temperaturen har sjunkit från 47 grader till 32 den senaste veckan, puh!

 

 

 

 

 

Den södra ön är någonting helt annat än den frodiga och gröna nordön. Sydön är mer dramatisk och mycket kargare. 

Ska villigt erkännas att vi börjar bli något trötta på allt bilande nu, men uppsidan är att man får se mycket av landet. Vi passerade förbi de mest bildsköna sjöar man kan tänka sig. Kan inte förstå hur vattnet kan vara så Aqua färgat.

 

CHRISTCHURCH har inte riktigt återhämtat sig från den stora jordbävningen 2011 och är så nära spökstad man kan komma. De flesta husen förstördes och många av byggnaderna står tomma och övergivna i väntan på att rivas eller repareras.

Efter flera dagars bilande kom vi äntligen fram till vårt mål i söder – QUEENSTOWN! En jättemysig stad som ligger underbart vackert i bergen vid bukten av en stor sjö.

I Queenstown är det fokus på Extreme sporter och påverkad av sin omgivning tvekade inte Calle en sekund på att köra skydiving (=slänga sig ut från ett flygplan på 5000 meters höjd med 1 minuts fritt fall!).

Barnen fick också sin extremsport i kids version…

Eftersom jag är EXTREMT höjdrädd tyckte jag att en cykeltur var alldeles lagom sportigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Fiji är ett ö-paradis och påminner på många sätt om Mauritius, men de flesta beökarna är från Australien och Nya Zealand i stället för från Sverige och Frankrike. Stränderna är vita, vattnet turkost och värmen är tropiskt het. Många reser hit för att ägna sig åt hajdykning då det är extremt hajtätt…

 

De som är rädda för hajar kan ägna sig åt att leta snäckor i stället.

Lilla Frankisen åkte på en riktig magkörare vår andra dag här. Vet inte om det var allt poolvatten som hon svalt eller om det var något hon ätit, men hon var i alla fall rätt dålig stackarn. Vi lämnade Fiji med en liten fågelunge till Franka. Måste säga att just såna stunder kan det kännas lite jobbigt att vara så långt hemifrån… 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi tyckte som sagt så mycket om SAN FRANCISCO att vi beslöt oss för att åka tillbaka. Det regnade sist vi var där och vi ville ju så gärna cykla över Golden Gate en solig dag - och det fick vi! 

Denna gång valde vi att bo i Japantown och det måste vara så nära att åka till Tokyo man kan komma... Vi har ätit sushi och japansk mat varenda kväll och vi går runt i våra kimonos på hotellet och har till och med en bastu i vårt badrum där vi kan sitta och dricka grönt te, haha! 

Kolla in den här pinntekniken Mr Miyagi!  

 

Hängde även en dag med vänner i Noe Valley och gick på undervattensmuseum i Golden Gate Park. Illa vald dag då det var jullov och hela San Francisco var där kändes det som...

Inte bara i Spanien som Calle har sina egna vägskyltar... :-) 

 

Sista veckan spenderade vi i LOS ANGELES igen och vi hade några saker som vi ville ticka av innan vi drog vidare:

 

Lunch på the Ivy - en orgie i rosor och färger helt i Hedvigs smak!

 

Universal Studios. Vi såg bland annat Shrek och Transformers i 4D format. Kan förstå att barnen hade svårt att skilja på vad som var verkligt och inte, det hade till och med vi.

 

The Getty Museum

  

Under ett obevakat ögonblick såg Hedvig till att lämna ett litet minne efter oss i lekparken i Venice beach... "det var ju redan någon som ritat..." 

 

Sådär ja! Nu är vi redo att dra vidare. Både Hedvig och Charlie har haft varsin hemlängteattack - Hedvig längtar efter sina kompisar i pärlplatteklubben och Charlie saknar sina bästisar - "krabborna i Torekorv".

Så nu blir det till att pärla och fånga krabbor. Inga problem, vi ska ju till Fiji!! 

 

 

 

Vi hade ju inte riktigt planerat att åka någonstans under vår resa där det är kallare än 15 grader, så vi hade såklart helt fel packning för att åka till Yosemite park. Men vi kunde inte låta bli för det är så fantastiskt vackert och så otroligt mysigt just över julen. Vi gjorde vårt bästa för att med enkla medel införskaffa det mest nödvändiga inför trippen. Det var inte helt lätt att hitta mössor i Santa Barbara.... 

 

 

 

Det måste vara så här det känns att vara zigenare när man packar ihop sina tillhörigheter och beger sig vidare för att slå läger på nästa plats.... Inga konstigheter att barnen frågar "var ska vi bo nu"? :-)

 

Gillar det på något sätt, det är liksom en slags frihetskänsla över det hela. Man har bara det allra mest nödvändiga och det viktigaste med sig hela tiden och är trygga med det. 

 

 

 

 

 

 

Calle och sanddynorna